Dagens idrottslektion bestod av kajakpaddling. Motbjudande, vingliga små sattyg till båtar utan minsta tillstymmelse till stabilitet. Jag har sällan upplevt något värre. Cirkus halvvägs på turen hände det självklara men likväl ytterst obehagliga: Kapsejsning. Vad är vattentemperaturen, 10 grader? 5? Kallt som satan var det hur som och jag var övertygad att jag skulle förfrysa någon hand, fot eller annan onämnbar del. Som tur var verkar det som om jag faktiskt klarar mig från sådant efter ett ordentligt, kokande hett bad...?

Dagens andra (!) lektion påbörjades, genomleds och avslutades under en knapp timmes tid på eftermiddagen. Fräsig dag! Nästa projekt var att efter en mumsig smörgås inne i stan Mora hitta en buss som tog en i någotsånär korrekt väg mot flygplatsen. På vägen till busstation sprang jag på ytterligare en av dessa hundratals (nåja) ungar från seglarlägren som entusiastiskt ropar "Hej Björn!!". Standarkänslan är alltid "Well if it isn't my old friend...you...". Seriöst, jag memorerar dom ungar som är värda att minnas och det är sannerligen inte många. Låt säga 10%. Om dom bara visste hur svårt det är att klämma ur sig något lagomt positiv och hurtig svar...

Nåväl, busschauffören mutades övertalades att göra ett smygstopp så nära flygplatsen som möjligt, så den inte helt minimala promenaden begränsades till tre kilometer eller något i den stilen.

Flygningen gick dock bra, vi fick äntligen tillfälle att nöta sidvindslandningar vilket är betydligt knixigare än man kunde tro. Och ja, jag är beredd att ta störiga kommentarer från eventuella segelflygare för det konstaterandet. Ni lär väl ha nå egna små knix för sådana? Hur som så gjorde vi en 5-6 stycken innan vinden dog och vi istället fräste upp till Älvdalen för ett snabbesök. Banan här är inte mer än 650 meter, så det blev en så kallad "kortfältsstart" (logiskt, eller hur?!). Dvs broms till, fullt pådrag, lossa bromsarna, 45 knop, klaff 2, upp med nästan och hoppas på det bästa. Det gick den här gången också. På vägen upp skrämde vi skiten ur vad som lär ha varit Älvdalens totala fiskmåspopulation. Vid återkomsten till Mora var AFIS (flygledningen) för en gångs skull öppen, så man hade någon att pladdra med på radion. På engelska, dessutom, pga utländska piloter på linjeplanet från Sthlm. Man får alldeles för lite repetition här uppe. Självklart gick jag vilse i någon lång klarering, suck...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu ska jag försöka leka modebloggare en liten stund. Håll i er. Min garderobs innehåll har krympt med tiden, så jag kände att det var dags att fylla på lite. Igår när jag satt över 6 timmar på tåget hade jag ju sannerligen gott om tid på mig att koll...

Efter en knapp veckas seglingsäventyr på Västkusten är jag nu på återväg mot hembyn. Inga större missöden inträffade (om vi bortser från en pinsam soppatorsk 500 meter från hamnen). Numera finns det direkttåg Göteborg - Mora vilket är ett stort fall ...

Ett par veckors tystnad här, säger ni...? Jovars, det har varit fullt upp. Jobbet på segelklubben tar mycket tid. Långa, tunga dagar. Ni tror säkert att det är världens slappaste jobb, där vi ligger och steker i motorbåten för 85 kr/timmen, men ack s...

I efterdyningarna av veckans hastighetsrekord står nu 940n på verkstad. Läckande packningar i grenrör och topplock, tydligen. Det innebär att det sipprar ut olja. Det är obra för er som inte vet det! Vi säger helt enkelt att det var dåliga grejjer oc...

Ja, efter lyckad uppskrivning (62/65 rätt) i måndags var det så dags för uppkörning idag. Det blev en liten runda i Röda Äpplet ner till Isunda samt säkerhetskontroll (Pre-flight utan checklista?!?) i form av kontroll av motorolja, spolarvätska, brom...