I efterdyningarna av veckans hastighetsrekord står nu 940n på verkstad. Läckande packningar i grenrör och topplock, tydligen. Det innebär att det sipprar ut olja. Det är obra för er som inte vet det! Vi säger helt enkelt att det var dåliga grejjer och att jag är helt oskyldig. För det är jag minsann!

I och med att även cykeln står på verkstad (hemma-verkstad i detta fall) är jag synnerligen vingklippt just nu. Jag tror faktiskt inte att jag har lämnat huset överhuvudtaget idag. Detta börjar bli lite segt, minst sagt...

Ja, efter lyckad uppskrivning (62/65 rätt) i måndags var det så dags för uppkörning idag. Det blev en liten runda i Röda Äpplet ner till Isunda samt säkerhetskontroll (Pre-flight utan checklista?!?) i form av kontroll av motorolja, spolarvätska, bromsvätska etc etc. Inget speciellt. Hade en bra inspektör som verkade välvillig och trevlig. Bra gick det uppenbarligen så nu har jag körkort. Om jag förtjänar det är dock en annan fråga. Jag tänker inte nämna några siffror, men det gick aningen för fort på den vackra "Vattnäsrakan" på E45an mellan Orsa och Mora. Jag har dock bräckt min konkurents hastighetsrekord i Volvo 940, så nu kan jag ta det lite lugnare ett tag fram över. Imorgon blir det avslutning och grillning på årets första seglarskola. Och det innebär självklart:

Sandön Runt

Darra

Tiden flyger! Var det inte nyss jag började i ettan och satt och mumsade på ballerina-kakor i klassrummet? Var det inte nyss jag började i 7an och kände att livet äntligen började ta fart? Det året, sjuan, var ett av de bästa i mitt liv och jag blir så hemskt nostalgisk när jag tänker på det. Eget skåp, de första pennorna i mina sedermera enorma pennsamling (vad kom jag upp i det året, 300st?),  många nya vänner, min första bekantskap med det tyska språket (gulp), legender till lärare så som Eije med sina tjugotre bilar och inte minst min första (och hittills enda) riktigt stora kärlek (minns och gråt, aldrig mer). Good times!

Nå, back on track. Nu har jag bara ett dygn (och ca 10 minuter, då detta postas) kvar som ungjävel på denna lilla stenklump i universum. Det faktum att jag har pluggat, sovit och chokladätit mig igenom en femtedel av livet är något jag helst undviker att tänka på. Det får allt att verka så sorgligt. Hur jag ska utnyttja mina befogenheter som vuxen är jag inte riktigt säker på. En trisslott har alltid stått på planeringen men nu är jag luspank (och jag menar det verkligen) så vi får se hur det blir med det. Körkort blir det däremot, med uppskrivning på måndag, på födelsedagen, och uppkörning på onsdag. Inget jag är överdrivet nervös för. Men blir kul att få fara runt själv sedan. Hur fort går en 940 Turbo egentligen...?

Så, nästa gång ni läser mitt dravel här är jag (förhoppningsvis) vuxen. Hjälp!

Ja, det är ungefär vad fredagssysselsättningen består av då man råkar bo i Orsa. Många verkar just nu sitta och fira att de just har lämnat skolans trygga värld och trätt in i arbetslösheten. En liten nätt tur på strax under milen på tvåhjulsturbon (aka cykeln) gav mycket riktigt napp i jakten på glada studenter. En 6-7 exemplar kunde studeras. Högst intressant.

I övrigt har kvällen bestått av sådana djupa funderingar som "varför går det inga bussar", "varför är kylskåpet tomt" eller huruvida man ska starta en sån här kontaktförmedlingssida på nätet. Varför, säger ni kanske? Jo, därför att jag är expert på att få ihop folk. Så snart jag gillar någon har den individen helt plötsligt magiskt en kille.

Nej, jag är inte alls bitter, och jo, detta må låta konstigt men jag har på känn att det faktiskt är en av mina bättre affärsidéer (och jag har många affärsidéer av varierande grad av galenskap).

Okej, dat smiley...

SOMMARLOV!

Storslaget värre. Synd bara att man inte fick gå på skolavslutning. Dagen spenderades i Falun på halkbanan. Alla säger att det är så kul med halkbana. Jag vet inte jag. Det var ungefär som en väg på vintern, fast den såg inte lika äkta ut. I övrigt mest en massa tjat om hur farligt allt är. Fick köra automatväxlad bil för första gången. Intressant, annorlunda och inget jag kommer att satsa på.

Gårdagen bestod till stor del av glädbeseskeden att både matte och tyska avslutades med godkända betyg, samt en "klassfest". Citationstecken då större delen av klassen försvann iväg på någon aningen vildare fest. Jag tillhörde den minimala minoriteten nyktra människor, med tanke på morgondagens biläventyr. När polisen kom förbi var jag seriöst rädd att bli arresterad för att dra ner stämningen. Aja...

Nu närmar sig Londonresan snabbt, på söndag eftermiddag bär det iväg. Och sen blir det jobb!

Jag har alltid varit av åsikten att solkräm är för töntar. Lite solbränna får man väl ändå stå ut med. Jag tror att min karma slutligen tog sig ikapp mig. Ett par timmar ute och så här festlig ser man ut. Och ont gör det. Fy tusan, från och med nu blir det långärmat året runt. Jag får väl försöka utföra någon form av "utjämnande åtgärder" under sommarens gång men det känns som om det är ganska kört. Det stora projektet just nu blir att försöka sova. Det gör ont!!

I övrigt rullar livet på ungefär som vanligt. 3 dagar kvar av skolåret. En tyskalektion. En mattelektion. I morgon blir det ytterligare en dust med den satans Opeln. Och åter igen på torsdag. Jag missar fanemig skolavslutningen tack vare Opeln. Bilelände! Och på söndag är det äntligen dags för årets stora projekt: Londonresan!

Utan tvekan ligge det satans Opeln, aka "röda äpplet på hjul" bakom den långa raden av småmystiska misstag som utspelade sig i 940n idag. Växlarna ligger liksom inte där dom ska vara. Ettan blir trean och tvåan blir fyran. Femman har som tur är inte blivit backen (ännu). Uppenbarligen är det den satans skrotbilen som har förstört mig. Man får försöka se det från den ljusa sidan, bara fyra turer kvar i den inklusive uppkörning. Fröjd och glädje, jag ska aldrig mer gå nära en Opel efter det...

Appropå fröjd och glädje, så kan jag äntligen säga att jag har klarat mattekursen!! Aldrig, aldrig någonsin igen behöver man beblanda sig med det där eländet. Aldrig!    

Oja. Undrar om man kan slå sig in i rekordboken för detta? Hela detta år har jag avnjutit en håltimme på inte mindre än fyra och en halv timme. Det är starkt. Den som står bakom detta är ingen mindre än vår kära schemaläggare, en individ som inte står sådär superduperhögt på min idollista direkt. Hur som så erbjuder dessa timmar alltid lite tid till att göra något, så som tex en körlektion. "Första" turen i Mora, dvs (om man låter bli att räkna de 600 turer jag gjort innan jag började på bilskolan). Jag hade en ny lärare denna gång  som jag måste säga var betydligt bättre. Mycket mindre gnäll och gnat och de eftertraktade lektionerna i hur man sladdar kom äntligen. Det var på tiden! Enda anmärkningen var att jag körde för sakta?!?!? Hur det är möjligt är jag inte helt säker på. Det känns som om det hänger lite mer på bilen (Opeln, aka "det röda äpplet på hjul" och dess helt klart mindre än 45 hästkrafter än vad det gör på min högerfots prestationer. Kanske skulle det gå fortare om man fick åka någon bil med lite klass istället? Typ en Volvo?

Måste också passa på att bjuda på ytterligare ett av dessa "sakerbarabjörnkanlyckasmed". Foten fastnade visst i cykeln? Det är en klassiker i repris men lika sevärt varje gång...